no name

ä’vla skit. jag har nackspärr. det gör så ont. jag stannade hemma från jobbet idag. klokt val. men sen ringde mammas gubbe och då tänkte jag att nackspärr eller inte, jag borde gått till jobbet då hade jag inte haft det här samtalet. jag gillar iof honom. han är den enda som uppriktigt verkar bry sig om mig. som inte sätter sin egen oro/ångest före hur jag mår. men sen börjar det, varför jag aldrig hör av mig till min mamma. varför JAG aldrig hör av mig till min mamma? så många gånger jag har krossat mitt jävla hjärta och min stolthet för att vara vuxen och bra och duktig och ansvarstagande i det här. så många gånger jag åkt dit eller ringt fast jag har mått skit av det. gjort det för att vår relation inte helt ska bli förstörd. och nu när jag inte orkar längre så läggs det fortfarande över på mig. jag blir så less. det enda som kanske kändes okej vad att mamma hade smsat mig. men jag har inte fått något så jag vet inte om han syftade på innan dom åkte till usa. hur som helst vet jag inte ens om det är bra att hon smsat för jag vet inte ens om jag skulle svara om hon ringde. vi bestämmer iaf träff, jag och J. nästa onsdag, då slutar jag tidigt. innan vi lägger på säger han ett ord på spanska jag inte förstår. kanske envis, kanske tunnelseende. hur som helst är det någon dålig sak som jag ska sluta vara, säger han. och vi lägger på. jag mår illa. skriver här. ångrar att vi ska ses. ångrar väldigt mycket. ångrar ibland att jag blev till. tänker att jag ska inte gråta. INTE gråta. , så jag går in på toa. jag gråter inte, jag kräks.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: